Tänkte introducera mig själv här.
Jag heter Erik, men kallas av någon anledning Igge.
Idag (eller ja igår egentligen eftersom klockan passerat tolv) köpte jag mig en viffer, en svart rackare.
Än så länge är jag nöjd men vädret och mörkret har begränsat mina mil för dagen.
Det är en svart '98 som gått en bit under 3000 mil, några minimala skönhetsfel finns men överlag i grymt skick.
Bakbromsen tar dock dåligt. Man får trycka ordentligt för att något ska hända. Vad kan det bero på?
Och nu undrar ni kanske varför jag skriver tillfällig sinnesförvirring?
Jo, det är för att jag har köpt en "asfaltshoj". Jag fattar inte hur det gick till...
Eller jo det gör jag väl....
Jag är av åsikten att grus är fan så mycket roligare att åka än asfalt. Det tycker jag fortfarande.
Jag började min "karriär" på en KTM 125 LC2 (udda modell, men en offroadcykel utan vara någon värsting), den fick namnet kotten och var min första kärlek. Jag saknar den än idag. Särskilt lukten.
Sedan upptäckte jag att skogen var kul så jag kompletterade med en Gasgas EC125 för endurospåret. Den kallades skrutten, och den levde upp till namnet. Den jävlades så mycket att jag tröttnade på den och bytte ut den mot en nyare EC300 i bättre skick. 300an hette Pär.
Kotten ersattes av en XT660Z Tenere (döpt till Oxen) som jag fortfarande har kvar (någon som är köpsugen?). En riktig allrounder enligt mig, har testat det mesta med den, inbillar jag mig.
Men när Pär ersattes av en Husaberg FE450, som än så länge är namnlös, så blev Oxen snabbt tråkig på grusvägen i jämförelse. Det är förklaringen till att Oxen ligger på blocket nu.
Eftersom Oxen skulle säljas tänkte jag att jag skulle ersätta den med en hoj som är allroundig, fast utan grusbiten, för där får en sådan hoj bara stryk av husan.
Suget riktades först mot en bandit 1200, men youtube ville annat och förförde mig med en V4as sköna sång.
Jag blev så fast för VFRen att jag köpte en innan Oxen blev såld.
Vi får se hur jag klarar mig med minskat grusåka. Det som jag älskar med gruset är att när man hittat en fin grusväg hittar man ofta ett helt "nät". Sedan är det mindre trafik att bråka med och farterna är lägre. Dock lockar asfalten för att jag känner fler asfaltsåkare och man kan lättare transportera sig lite längre. Att åka ensam på grus är trots allt inte lika trevligt som att åka asfalt med sällskap.
Utöver detta är jag med i SMC Södermanland och håller på att leker runt som resurs, grundinstruktör och grusinstruktör. Jag hinner även med lite styrelsearbete också då jag f.n. sitter som vice sekreterare. Trots det är det nog mest mina åsikter jag ventilerar, inte SMC's, bara ett litet förtydligande.
Och vad ville jag få sagt då?
Ja ni... Vem vet...
Man ska nog inte skriva så här långa inlägg vid den här tiden när man är så här trött, verkar bli en hel del svammel...
Men hej på er!
Nu är det dags för snarklådan!
Ha de!
